Elpriser - Lettland
Denna tabell/detta diagram visar Nord Pool spotpriser för prisområdet Lettland på Day-Ahead-marknaden, med lokal tid (Europe/Riga)| Period | I dag €/kWh | I morgon €/kWh |
|---|---|---|
| 00:00 - 01:00 | 0.0662 | 0.0693 |
| 01:00 - 02:00 | 0.0491 | 0.0766 |
| 02:00 - 03:00 | 0.0540 | 0.0673 |
| 03:00 - 04:00 | 0.0459 | 0.0282 |
| 04:00 - 05:00 | 0.0407 | 0.0485 |
| 05:00 - 06:00 | 0.0381 | 0.0701 |
| 06:00 - 07:00 | 0.0484 | 0.0712 |
| 07:00 - 08:00 | 0.0624 | 0.0786 |
| 08:00 - 09:00 | 0.0759 | 0.0812 |
| 09:00 - 10:00 | 0.0973 | 0.0774 |
| 10:00 - 11:00 | 0.0461 | 0.0722 |
| 11:00 - 12:00 | 0.0033 | 0.0205 |
| 12:00 - 13:00 | 0.0024 | 0.0065 |
| 13:00 - 14:00 | 0.0013 | 0.0030 |
| 14:00 - 15:00 | 0.0001 | 0.0005 |
| 15:00 - 16:00 | 0.0010 | 0.0003 |
| 16:00 - 17:00 | 0.0017 | 0.0008 |
| 17:00 - 18:00 | 0.0035 | 0.0027 |
| 18:00 - 19:00 | 0.0318 | 0.0239 |
| 19:00 - 20:00 | 0.0640 | 0.0999 |
| 20:00 - 21:00 | 0.0752 | 0.0719 |
| 21:00 - 22:00 | 0.0802 | 0.0819 |
| 22:00 - 23:00 | 0.0773 | 0.0822 |
| 23:00 - 00:00 | 0.0334 | 0.0809 |
Latvijas föränderliga elmarknad: En översikt 2023–2025
Elsektorn i Lettland har genomgått en anmärkningsvärd omvandling de senaste åren, med förnybar energi i centrum för både den inhemska försörjningen och den politiska inriktningen.
Elproduktion: En förnybar bastion
Lettland utmärker sig inom EU för sin höga andel förnybar energi i elproduktionen. År 2023 kom över 77 % av landets el från förnybara källor, ledda av vattenkraft, som ensamt stod för cirka 62 %. Vind- och solkraft växer snabbt – solkraftsproduktionen 2023 var nästan 5 gånger högre än 2022, och vindkraften ökade med över 40 % jämfört med föregående år.
Denna ökning gjorde det möjligt för Lettland att täcka 88 % av sin inhemska elanvändning med lokal produktion, vilket minskade beroendet av import och elproduktion baserad på naturgas.
Politiskt driv: 100 % grön el till 2030
Lettlands nyinrättade klimat- och energidepartement har satt upp ett djärvt mål: 100 % förnybar el till 2030. För att nå dit satsar regeringen på att:
- Accelerera vindkraftsprojekt på land och till havs
- Införa reformer för tillgång till elnätet
- Erbjuda kompensationsprogram för lokalsamhällen vid vindkraftsutbyggnad
- Stödja solceller på tak genom bidrag och ett förenklat nettomätningssystem
Lettland samarbetar även med Estland i det offshore-vindprojektet ELWIND, som kan tillföra 1 000 MW kapacitet i lettiska vatten före decenniets slut.
Elpriser: Struktur och stabilisering
Elpriserna i Lettland består av:
- Energikostnad (marknadsbaserad, varierar beroende på leverantör/avtal)
- Tariffer för överföring och distribution (reglerade)
- Moms (21 %)
- Tidigare ingick en avgift för stöd till förnybar energi (OIK), men sedan 2023 har den tagits bort från räkningarna och staten står för kostnaden.
För att skydda konsumenterna under energikrisen 2022–2023 subventionerade regeringen elpriserna, sänkte elnätsavgifterna och gav utsatta användare ytterligare rabatter.
Dynamiska tariffer: Flexibilitet möter teknik
Lettland är en av Europas ledare inom dynamisk elprissättning, tack vare nästan fullständig utrullning av smarta mätare. Konsumenter kan välja timprisavtal kopplade till Nord Pools marknadspriser – vilket möjliggör besparingar genom att använda el under billigare timmar.
Ledande leverantörer som erbjuder dynamiska tariffer inkluderar:
- Elektrum – “Dinamiskais”-planen, 100 % grön, övervakning i realtid
- Tet – “Dinamiskais”, med en app-widget för att följa timpriser
- Enefit – “Biržas cena”, inget påslag per kWh, populärt bland företag
- AJ Power – “Birža”, med förnybar energi och låga avgifter
- Ignitis – Dynamiska planer för hushåll och företag
Dynamiska avtal har blivit särskilt populära eftersom marknadspriserna har sjunkit 2023 och 2024. Många användare flyttar nu aktivt sin elförbrukning – som att ladda elbilar eller köra tvättmaskiner – till lågpristider för att få bättre priser.
Sammanfattning:
Lettlands elmarknad blir grönare, smartare och mer flexibel. Med växande förnybar kapacitet, transparent prissättning och starkt politiskt stöd är landet på väg att bli en regional ledare inom ren energi och konsumentinflytande till 2030.
Högbelastningstid och Lågbelastningstid
Lettland 2024 – Genomsnittligt timpris för grossistel (Nord Pool)
Vad diagrammet visar vid en snabb blick
| Timme på dygnet | Genomsnitt €/kWh | Kommentar |
|---|---|---|
| 01‑06 h | ≈ 0.06‑0.07 | “Djup natt”-dal – efterfrågan i systemet är låg, så priserna svävar strax över 6 c€/kWh. |
| 07‑11 h | Stiger till första topp (≈ 0.12 €/kWh kl. 10) | Morgonökning när folk vaknar, industrin startar, kontor tänds. Utbudet måste reagera snabbt, så marginella producenter med högre kostnader sätter priset. |
| 12‑16 h | Mjuk dipp mitt på dagen (≈ 0.09‑0.10 €/kWh) | Efterfrågan minskar något och eventuell sol-/vindkraft i regionen jämnar ut kurvan. |
| 17‑22 h | Andra, större topp – max ≈ 0.131 €/kWh kl. 21 | Klassiskt kvällstoppbeteende: matlagning, belysning, elvärme/värmepumpsanvändning i hushåll plus avtagande sol och låg vind. Zonöverskridande flaskhalsar i Baltikum pressar ofta Lettlands pris över Finlands billiga vattenkraft vid denna tid. |
| 23‑24 h | Snabb nedgång mot 0.09 €/kWh | Efterfrågan avtar när hushållen går till sängs. |
Om de två topparna
| Topp | Timme | Höjd vs. nattens lägsta | Troliga orsaker |
|---|---|---|---|
| Morgon | 08‑11 h (lokal max kl. 10 ≈ 0.123 €/kWh) | ~ +0.063 €/kWh → +105 % jämfört med kl. 05 | Snabb efterfrågeökning samt begränsad solkraft under vintermorgnar; kombikraftverk (gas) eller import sätter ofta priset. |
| Kväll | 19‑21 h (absolut max kl. 21 ≈ 0.131 €/kWh) | ~ +0.072 €/kWh → +122 % jämfört med kl. 05 | Hushållstopp, värmepumpsbelastning, elbils-laddning, solen har gått ner, vinden är ofta svag, import från nordiska priszonen är begränsad. |
Även om morgontoppen är skarp är kvällstoppen både högre och bredare, vilket gör den till dagens dyraste period i genomsnitt under 2024.
Varför detta mönster är typiskt för Lettland & Nord Pools baltiska område
- Efterfrågeprofil – Den baltiska belastningskurvan domineras av hushållskunder: frukosttopp och en längre efterjobbstopp.
- Produktionsmix – Lettland förlitar sig på vattenkraft, kraftvärme (naturgas/biomassa) och import. Vattenkraft är flexibel men begränsad; kraftvärme och import pressas in under topparna och har högre marginalkostnader.
- Begränsad solutjämning mitt på dagen – Till skillnad från södra Europa har Lettland fortfarande blygsam installerad solkapacitet, så solkraft vänder inte kurvan till en "ankform". Den skapar bara en liten dipp runt 13‑15 h.
- Flaskhalsar i elöverföringen – När finska eller svenska priser är låga kan Lettland inte alltid importera tillräckligt via Estland–Lettland-linjerna på kvällen, så lokala/baltiska producenter med högre bud sätter marknadspriset.
- Väderstyrd uppvärmning – På vintern (när genomsnittspriserna är högst) förstärker elvärmepumpar och element kvällens efterfrågepuckel.
Praktiska slutsatser för hushåll & småföretag
- Billigaste timmar: ungefär 01‑06 h och, många dagar, 13‑16 h. Schemalägg diskmaskiner, varmvattenberedare, elbils-laddning eller andra flexibla laster då.
- Undvik om möjligt: 09‑11 h och särskilt 19‑22 h, då elpriset är ungefär dubbelt så högt som nattetid.
- Automatisering lönar sig: en enkel timer eller smartplugg som flyttar 3 kWh EV/torklast från kl. 20 till kl. 03 hade sparat ≈ 75 € under 2024 (3 kWh × 365 dagar × 0.07 €/kWh prisskillnad).
Framåtblick
Om Lettlands sol- och vindutbyggnad fortsätter och nya LV‑SE-förbindelser tas i drift (t.ex. planerade nordisk-baltiska nätförstärkningar), förvänta dig:
- Djupare dippar mitt på dagen i takt med ökad solpenetration.
- Mindre kvällstoppar när flexibla resurser—batterilagring, efterfrågestyrning, lettisk vattenkraft med pump—kan utnyttja de höga kvällspriserna.
Fram till dess kommer dubbel-topp-mönstret sannolikt att bestå, så medvetenhet om tidsbaserad elanvändning förblir det enklaste sättet att minska din elräkning.